Vaernamopastorat-Logga.png
Start
Media

   Externa Länkar:

    Svenska Kyrkan

    Växjö Stift

    Låst Sektion

Bön

P1020519.JPG

Gud väntar alltid på att få höra din röst.

Bön för min församling

Svenska kyrkans bönesida


Det är underligt med bönen. Det verkar ju faktiskt som om alla kan be. Jag har märkt det när jag undervisat konfirmander – när jag sagt att vi skall be och de undrar hur man gör så handlar det ofta bara om vilka ord man skall använda och hur man skall hålla händerna – men själva bönen i sig är så självklar att den behöver man egentligen inte undervisa om. Jag ser det i mitt eget liv också – även jag inte växte upp i ett hem där vi brukade be och även om jag aldrig fått någon undervisning om bönen så bad jag till den där guden som jag kände men ändå inte visste namnet på. Det var som om jag visste att det fanns någon som lyssnade till mig och som uppmuntrade mig att ge mig till känna. När jag i tonåren väl kom till tro och fick ett namn på den Gud som jag genom bönen på ett sätt redan tidigare lärt känna fick bönen andra dimensioner – den blev till ett samtal där jag också lärde mig lyssna och inte bara begära.

Jag tror att bönens förmåga är det som gör oss mänskliga – den är en Guds gåva till alla människor. Bönen skapar perspektiv i tillvaron. Vi ser våra liv i ett större perspektiv och vi förstår att vi insatta i ett större sammanhang – i Guds sammanhang. Den naturliga förmågan som alla människor har till bönen skulle jag nästan kalla ett gudsbevis, en förmåga som vi har och som visar på vårt ursprung.

Ibland framställs bönen i ett slags magisk ritual där vi kan styra och ställa som vi vill. Det har ju till och med förekommit s.k. vetenskapliga experiment där man bett för några blomplantor och låtit bli att be för andra – sedan han man konstaterat i vissa försök att de växte bättre och i andra att ingen skillnad fanns. Ibland har vi ett sådant oreflekterat förhållningssätt till bönen där vi liksom inbillar oss att Gud är en slags godismaskin där vi kan stoppa in en bön och få ut ett bönesvar. Jag menar att det är ett naivt sätt att förhålla sig till bönen. Bönens allra djupaste syfte är att öva min vilja så att den harmoniserar med Guds vilja. När jag ber såsom Gud vill att jag skall be så får min bön förmedla Guds rike och Guds vilja in i den situation jag ber för. Det bönen gör i första hand är alltså att den omformar mig till den människa Gud avsett mig att vara och därefter, när jag ber i samklang med Guds vilja, låter han sin vilja ske genom min bön. Därför kan min bön förändra situationer – därför uppmanas vi be för sjuka, för omöjliga situationer – och vi kan förväntar oss att det oväntade sker. När lärjungarna ber Jesus lära dem att be så ger han dem exempel på hur vi ber i samstämmighet med Guds vilja: Fader vår som är i himmelen…

Ju mer jag har övat bönen ju mer självbärande har den blivit. När Jesus uppmanar oss att alltid be så är det inte alls en orimlig begäran. Bönen är ju inte bara att sitta still och koncentrera sig på bönen – bön är också att leva sitt liv i ständig medvetenhet om att det är i Gud som vi lever, rör oss och är till. Bön handlar om livet – om riktning i livet.

Pär-Magnus Möller

  Värnamo Pastorat, Box 624, 331 26 Värnamo, Tel: 0370-30 04 00, E-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se                                 www.varnamopastorat.se